TV: Statens bästa vän


OskarMadde

Statens bästa vän

Poliskommissarie Magnus Söderberg har arbetat som polis i 23 år, där de senaste 19 åren har varit som hundförare. Idag utbildar han nya hundförare på Nationella Polishundtjänsten i Karlsborg. 
Vid sin sida har han sin trogna kollega och vän, den snart femårige malinoisen Caxe.

– Hundarna är ovärderliga för kåren, säger Magnus Söderberg.

Ett reportage av Oskar Dahlgren & Madeleine Gartéus

 

Kommissarie Pelle Karlsson är utbildningsansvarig på Nationella Polishundtjänsten. Han menar att bristen delvis beror på att schäferhundens popularitet i landet minskar. Schäfern är fortfarande den mest använda rasen hos polisen men utbudet av rasen minskar. Det är här den belgiska vallhunden har gjort intåg, främst den korthåriga varianten, Malinois. Den ras som Caxe tillhör.
Den belgiska vallhunden och schäfern delar egenskaper som är viktiga för polisyrket, däribland arbetsvilja och kampvilja.  Skillnaderna ligger främst i hanteringen.

 

"Schäfern är lite som en Volvo. Du kan köra ner i diket och upp igen, utan några konstigheter. Det är en stabil hund. Mallen (Malinois) är lite mer som en sportbil, det krävs mer fingertoppskänsla."

 

Den belgiska vallhunden har inte någon stor popularitet i Sverige ännu, så polismyndigheten måste förlita sig på de få kennlar som finns. Polismyndigheten köper hundar från både kennlar och privatpersoner, men först om hunden har klarat av lämplighetstesten. Här testas sökvilja, engagemang och reaktion i pressade situationen. Hundar som annars ses som jobbiga eller krävande av civila hundägare har större chans att klara testerna.  Under testerna letar man efter en hund som inte ger upp och har energi i överflöd. 

Caxe har alltid haft den energin och kamplust som polisen eftersträvar och söker i sina tjänstehundar, och har under hela sin tjänstgöring varit en så kallad specialsökhund. Caxe är fortfarande godkänd för tjänstgöring, men är inte ute och jobbar lika ofta längre, utan hänger i Karlsborg med sin förare Magnus. 

Det finns idag 420 polishundar i Sverige, och dessa gör cirka 30 000 insatser per år. Varje år är polisen i behov av 75-90 nya hundar. 20-25 % av polisens tjänstehundar kommer från Försvarsmakten, resterande procent kommer från allmänheten och kennlar. 
När hundarna har gått igenom alla nödvändiga tester och godkänns för tjänstegöring - testas de sedan årligen för att se till att de fortsatt klarar kraven. 
Några av de egenskaper som polisen värderar högt, och som hundarna testas i är bland annat att vara miljöstabil, nyfiken, uppmärksam och kunna försvara sig själv och sin förare. 

En patrullhund ska dessutom vara både fysiskt och psykiskt uthållig, och bör inte väga mindre än 25 kg eller mer än 42 kg. 
Men det viktigaste är kamplusten, som även ska innefatta uthållighet i stora mått. Det är kamplusten som driver hunden. 

”Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet otillbörligen utsätter djuret för lidande, exempelvis genom att djuret misshandlas, överansträngs eller vanvårdas."

Den norska polisen ser polishunden som en tjänsteman, likt sin förare. Skulle någon därför skada polishunden uppsåtligen eller av grov oaktsamhet skada en polishund, åtalas man för våld mot tjänsteman. Så ser det inte ut i Sverige. 
I juridisk mening räknas polishunden i Sverige som egendom, ett tjänsteverktyg. Detta medför att eventuellt våld mot en polishund räknas som djurplågeri eller skadegörelse och inte våld mot tjänsteman. Denna typ av brottslig handling medför en påföljd på max två års fängelse. (16 kap. 13 § BrB)

Hunden är inte bara ovärderlig för myndigheten på grund av specialträning, 
utan också för deras medfödda egenskaper. 
Klicka på hundens delar för att veta mer!
(Sidan kan behöva uppdateras)

Statens bästa vän

Nosen - Hundens kronjuvel

Hundarnas luktsinne är mångfallt bättre än vårt eget. Människan har ungefär fem miljoner luktsinneceller, hundar kan stoltsera med 220 miljoner. En viktig egenskap som hundarna besitter är förmågad att skilja på dofter, på ett sätt som människan inte kan. När du känner lukten av en specifik maträtt, känner hunden lukten av alla ingredienser.

 

Öronen

Hundens förmåga att lokalisera en ljudkälla har visat sig vara mycket stor. Hundens ytteröron är rörliga, oberoende av varandra. Det ger dem en god förmåga att fånga in ljudvågor. Hunden orienterar sig då automatiskt med nosen och ögonen mot ljudkällan och man kan tydligt se på hunden hur den fixerar omgivningen. Om hunden inte lyckas få syn på källan till ljudet börjar hunden ofta lägga huvudet på sned i olika vinklar för att få ytterligare information om läget. Hunden klarar att lokalisera 60 olika källor där människan på motsvarande sätt kunde urskilja 16.

Benen

Precis som med bettstyrkan, är det svårt att mäta exakt hastighet hos en hund med så många variationer.

Uppmätta resultat visar att hundar som exempelvis Siberian husky kan komma upp i hastigheter runt 60-65 km/h. Snabbast uppmätta hastighet för en Greyhound, världens snabbaste hund, var 72 km/h. Mätningen gjordes på en raksträcka på en kapplöpningsbana.

Bettet

Det är praktiskt taget omöjligt att mäta den exakta bettstyrka hos en hund, eftersom betten varierar beroende på motivation och situation. Vid lek, biter inte hunden tag med full kraft. Men vid en skarp situation, som exempelvis vid en utryckning, är hunden motiverad och tränad för att bita tag.

Bettstyrkan hos en hund kan därför variera mellan 20-500+ kg /cm2 beroende på ras, storlek och från vilka tänder man mäter.

Synen

Om vi börjar med färgseendet så kan inte hundar skilja mellan rött och grönt. Däremot kan hundar se blå och gula färger. Deras förmåga att skilja mellan olika nyanser av grått är många gånger bättre än vår. Där vi ser två nyanser av grått kan hunden uppfatta åtta. Hunden uppfattar rörelser i synfältet bra, men har sämre detaljseende. En hund kan ha tio gånger större synfält än människan, men ser sämre rakt fram på nära håll. Här kompletteras dock synen med nosen. Hundar är också ytterst uppmärksamma på nästan omärkliga förändringar i omgivningen, och är mästare på att avläsa ett område.

Svansen

Hundens svans används i störst utsträckning för att kommunicera. Beroende på svansens hållning, kan man utläsa hundens känslotillstånd. En hund som exempelvis har en spänd svansföring, där svansen står rätt upp, är på alerten och redo för att agera på kommando. Det kan vara svårt att se skillnad på en hund som viftar på svansen av glädje (lite snabbare, piskande rörelser) mot en hund som är arg eller aggressiv (mer svallande, långsamma rörelser).

Herman Von den Sennequellen

Hunden på bilden är Herman Von den Sennequellen. Årets polishund 2015. Här under uppvisning på MyDog mässan i Göteborg 2016.

Han arbetar i polisområdet Storgöteborg med sin förare Petter Fransson. Herman har bland annat nosat upp 20kg amfetamin, 11 revolvrar och en försvunnen 3-åring.

Precis som Caxe är han av rasen belgisk vallhund.

 

 

Läs också: